torsdag 10 mars 2016

Kalles kamp

13 elever i åk 7 (av 30) kom till idrottslektionen.
Av dessa 13 elever hade 0 elever gymnastikskor.
Lektionen inleddes med en löprunda i skogen. I regn.
En tjej hade högklackat.
"Men varför har du HÖGKLACKADE skor på gympan?" frågade programledaren Kalle Zackari Wahlström förvånat.
"Vi har inte hunnit köpa skor" svarade eleven.
(Anmärkningsvärt eftersom alla svenska barn i grundskolan har två idrottslektioner i veckan, läsår efter läsår i nio år. Kan därför inte komma som en överraskning för föräldrar att barn behöver gymnastikskor eller att barns fötter växer...)
Kalle upptäckte snart att ingen annan heller hade skor för ändamålet.
En del hade inte ens gympakläder utan joggade runt i sina vanliga.
En del ville inte vara ute i regnet för att det förstörde frisyren!
Och ingen unge verkade speciellt sugen på att röra sig eller ens förstå meningen med att göra det!


Emellertid.
Hade alla mobiltelefoner.
Inga gamla tjocka skruttiga med knappar.
Utan Iphones och liknande naturligtvis.
Men ett par gympaskor - det hade ingen....
(Spelar således ingen roll om jag drabbas av benskörhet vid 30 års ålder - jag kan ju leva mitt liv genom telefonen, där finns ju allt! Perfekt!)


Egentligen tittade jag på "30 grader i februari" på SVT Play igår men fångades
av "Gympaläraren" :)


Jag gillar Kalle Zackari Wahlström.
Han verkar vara en så god och fin människa och jag blir glad när jag ser honom på TV.
Men jag blev också lite ledsen när jag såg hur många barn som inte tyckte om idrottslektionerna eller som inte ens hade ett par shorts, en t-shirt eller ett par gympaskor med sig till lektionen....
Kalle gjorde en punktinsats och det var fint men...


Idag läste jag detta:


http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/johan-croneman-svts-serie-gympalararen-ar-sorglig-i-ordets-riktiga-bemarkelse/


"Det första avsnittet av sju är en sorglig historia. Det Kalle möter är en skolmisär som vi misstänker är alltför vanlig, men som ingen riktigt orkar ta tag i. Men prata om det kan och gör vi. Har inte skolan stått i centrum för den politiska debatten i åtminstone 20 år – men ser vi några konkreta resultat?"


Jag ställer mig samma fråga.
Och ska givetvis följa Kalles kamp sex tisdagar framöver.