En lång skön cykeltur ikväll när regnet tog en paus.
Jaha.
Då har man semester.
Plötsligt :)
Måndagskvällen var solig och varm.
Igår var det mulet och idag har det regnat.
Nästan hela dagen.
Vad göra?
Min semesterkassa är skral men sol och bad på stranden är gratis.
Så tänkte jag.
Puckad tanke.
När man semestrar i Sverige.
Jag fick tänka om idag.
Barnen röstade för Lekland och så fick det bli.
Fy.
Tycker inte om Lekland.
Stimmigt, hög ljudnivå och lite...smutsigt.
Och hutlöst dyrt.
345 riksdaler för tre barn!! (Nu ska vi stanna här länge barn så att vi utnyttjar varenda krona. Se så, lek på!)
Jag smugglade in medhavd frukt, kex och dryck.
Någon måtta får det vara på utgifterna...
Dock fick jag punga ut med nästan fyrtio spänn på en latte;)
Eftersom jag visste att flickorna skulle roa sig på egen hand hade jag packat ner boken "Femtio nyanser av honom" av E. L. James för att kunna fördriva tiden på ett bra sätt (?).
(Björn Hellbergs bok är nämligen utläst.)
Jag har hört mycket om denna "Femtio nyanser.."-bok.
Emellertid enbart i form av halvkvävda "Den är så hi-hi-hi...", och "Fniss, fniss..." o.s.v.
Men vad handlar den om egentligen??
Jo.
Sex.
Så mycket har jag förstått.
Jag läste cirka åttio sidor igår och när jag slog upp boken på Leklandet idag började det att hetta till.
Så att säga.
Jag har läst "Lady Chatterly's älskare" av D.H. Lawrence för många år sen, läst några av Jackie Collins tantsnuskromaner, eller Unni Drougge och Ulf Lundell för all del och förra sommaren försjönk jag i Björn Ranelids "Kvinnan är första könet".
Alla med innehåll av erotiskt slag.
Fast uttryckt på olika vis.
Jag tycker om när böcker är skrivna på vacker svenska.
Ulf Lundell skriver talspråkligt, men vackert.
Björn Ranelid skriver poetiskt, men vackert.
Även när de beskriver det mest intima blir det vackert utan att det för den sakens skull blir alldeles för banalt.
Jag läser aldrig utländska författare på originalspråk så därför är det viktigt att översättningen till svenska är bra.
Språket i "Femtio nyanser..." är varken högtravande som i Lady Chatterly eller romantiserat á la Hollywood utan känns tvärtom ganska enkelt och äkta.
Men.
Att sitta och läsa denna bok bredvid kvinnor och män - mammor och pappor som liksom jag hellre hade legat på stranden på sin ledighet - i min egen ålder, sittandes väldigt nära, blir ganska genant.
Eller vad sägs om:
"Nu tänker jag knulla er, miss Steele", mumlar han när han siktar ollonet rakt mot mitt kön. (Majj gadd! Här fick jag för säkerhets skull se mig över axeln både en och två gånger!) "Hårt" viskar han och tränger sedan in i mig med våldsam kraft.
"Aaah!" skriker jag och känner en konstig nypande smärta inuti mig när han tar min oskuld."
Alltså.
Jag blir inte generad över vad jag läser, utan över att någon skulle upptäcka vad jag läser!!!
Mitt i bollhavet så att säga.
Jag fick lägga undan boken.
Fortfarande är handlingen "snäll" men jag vet att det snart är slut på det.
Får bli ett nytt inlägg när jag läst ytterligare en bit...
Jag förstår ungefär vartåt det lutar nämligen...
Nej.
Generad blir jag inte.
Som sagt.
Alla vuxna som befinner sig på Lekland vet ju precis vad det handlar om.
Annars skulle vi inte suttit där;)
Det räcker förresten med att lyssna på P3 för att man ska skämmas.
Går inte att lyssna på den kanalen när man har barnen med i bilen.
Det är ett som är säkert.
På dagtid i P3 debatteras både det ena och det andra, inget är tabu och ord och uttryck som "kuk" och "fitta" och "ska man egentligen raka muttan?" är tämligen vanligt förekommande.
Eller.
I och för sig.
Jag skäms inte.
Jag förklarar ganska mycket för mina barn.
Tror inte på att dölja och ljuga.
Man kan liksom gå halvvägs och skämta till det lite;)
Det ska regna även imorgon.
För tredje morgonen i rad ska jag dock ge mig ut på en löprunda.
Ska bli en god semestervana.
Parkerar döttrarna framför tv:n och sticker ut.
Idag stannade jag till och köpte frallor på vägen tillbaka.
Lyxigt.
Eldar i spisen ikväll.
Problemet är inte att vi blir blöta när vi är ute.
Problemet är istället att vi inte kan torka blöta kläder när vi varit ute.
Därav eldandet.
Men det känns lite knasigt i slutet av juni...
Det var uppehåll en stund ikväll.
Vi cyklade en lång runda.
Till och med lilla L kan cykla själv nu!
Utan stödhjul!
Hon var så duktig.
Jag frågade henne under turen om hon var trött?
Hon svarade: "Lite, men det är bara att kämpa på!"
Snuttan :)
Den egenskapen har hon inte ärvt av sin mamma i alla fall...
Två av tre små flickor har slocknat.
Jag ska sätta mig - på behörigt avstånd - i soffan bredvid M och fortsätta läsa ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar