måndag 1 juli 2013

Bitterfittans måndag.


Jodå.
Jag har läst ut den.
"Femtio nyanser av honom".
Och vad ska jag säga?
Om den boken?
Den var lättläst.
Fascinerande.
Inte chockerande.
Faktiskt.
Jag har läst det förr...;)
Svår att släppa, absolut, men alla dessa exploderande orgasmer blev till sist "Jaha, nu igen."
Del två ligger och väntar.
Men tar något annat emellan.

Idag har det varit en SÅN dag.
Skulle aldrig stigit upp ur sängen imorse.
Gjorde jag knappt heller.
Något barn väckte mig åtta.
Jag somnade om och vaknade nio.
Och kände mig fullständigt klubbad.
Men steg upp.
Snörade på löparskorna.
Och gav mig iväg.
"Blurred lines" i lurarna och den trevliga Runkeeper-damens röst var femte minut.
Tung, kort runda.
Frallor i påse på vägen tillbaka till stugan.
Sol på terrassen, kaffe och snus.
So far, so good.
Sen for fan i flickorna.
De slogs, tetades och retades.

"Vi kör och handlar" sa jag, eftersom det behövdes.
Dock blev jag tvungen att ringa jobbet och lösa en akut grej.
Tog 45 minuter.
Minst.
Under tiden slogs flickorna så hårtestarna rök.
Är nåt magiskt som händer när man pratar i telefon.

"Vi kör och handlar" sa jag återigen en timme senare.
Fast vid den här tidpunkten hade ju frukostbullarnas energi sinat.
"Vi äter lunch på pannkakshuset" sa jag nöjd med min idé.
Lite gnäll från baksätet (?) men vi gjorde som jag bestämt.
Satte oss vid ett bord i caféets fina trädgård och beställde.
M skulle vara snäll och hälla upp mjölk till E.
Men.
Hällde alltihop i knät på sin syster.
Jag sa inte ett ord, reste mig, förmanade flickorna att sitta stilla, kastade mig i bilen och körde tillbaka till stugan för att hämta torra kläder.
Tog 12 minuter tills jag återvände.
Då stod min pannkaka med äpple, kanel, karamellsås och vaniljglass redan serverad...
I affären överlastade jag kundkorgen på hjul en smula.
Återigen skulle M vara vänlig och hjälpte mig därför att dra korgen.
En marmeladburk av glas åkte i stengolvet.
Gngngngngngnnnnnnn.
Mamman sprang och hämtade en ny, bad en butikspersonal hjälpa henne med den krossade.
Körde hem, packade upp, och föreslog för barnaskaran att vi behövde vila en stund.
Jag la mig i sängen, öppnade Kvällsposten och njöt av lugnet.

HAHAHAHAHA!
Nej.
Jag la mig i sängen, öppnade Kvällsposten och sen utbröt tredje världskriget i sängen.
Alla tre flickorna förvandlades till små djävlar med horn.
Efter en kvart fick jag nog.
Jag skrynklade ihop tidningen, röt så väggarna skakade och gick in i ett annat rum och smällde igen dörren.
(Moget. Jag vet.)
Som om det var bättre!!?
I cirka tjugo minuter till hörde jag dem genom den tunna väggen!!!
Sen gav jag upp.

"Vi går ut! Klä på er!"
Vädret var återigen hyfsat.
Gick in i rummet där jag lämnat kombattanterna.
Då låg de så fridfullt och spelade på alla sina tekniska apparater, alla fönster stod på vid gavel och de hade fullständigt möblerat om sängen...
???
Vi gick ut i alla fall och ner till stranden där det spelas beachfotboll den här veckan.
Flickorna var som väntat inte superintresserade så vi stannade inte länge.
På vägen tillbaka till cyklarna upptäckte jag att jag tappat E:s nya glasögon!!
Medan hon lekte och klättrade höll jag hennes glasögon.
Eller nåja, jag hängde dem i tröjlinningen.
(Skulle velat skriva att jag klämde dem i klyftan men vill inte fara med osanning;)
FAN!!!
Skickade hem E och M på sina cyklar, tog L i handen och letade och hittade dem.
Piuh.
Men.
När jag skulle låsa upp min cykel hade jag ingen nyckel...
Javisst ja.
Jag var ju så fiffig tidigare tyckte jag, när jag satte allas våra cykelnycklar i en knippa....
Stöööööööön.
Fick tvinga lilltjejen att cykla till stugan och hämta nycklarna.
Var inte jättepigg på att baxa hem min cykel på ett hjul....

Nåja.
Väl hemma efter alla bravader började jag laga mat.
Lite småsur eftersom jag visste att alla skulle komma att ha synpunkter (negativa) på maten.
Som alltid.
Och så hällde jag upp ett glas vin.
Mammans mungipor började så småningom hissas uppåt :)
Och när barnen sa att maten var jättegod (bräckt kassler, pastasnäckor, Kelda mild ostsås och morötter med "det-gröna-kvar) så glömde mamman hur jobbig dagen varit....

Mer vin är upphällt.
Maria Svelands "Bitterfittan" ligger och väntar.
Men först - sista avsnittet av fantastiska danska serien Borgen.
Imorgon är en annan dag :)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar