Kanelbullens dag?? Sån't trams;)

 

Blev inte ostbricka till lunch varje dag;)

Ett par av mina bästa vänner blev äkta makar idag!!

Just nu tror jag att bröllopsmiddagen pågår för fullt, min väninna har säkert förbrukat ett tiotal paket pappersnäsdukar hittills och allt är sådär romantiskt och rosenskimrande.

I morse bistod jag och äldsta dottern frisörskan med håruppsättningar på brudens döttrar.

Solen hade knappt gått upp när lock- och våffeltänger for genom flickornas hårsvall.

Direkt ifrån salongen till simskolan, pust, och därefter sov alla mina tre varsin dryg timme!

Hade jag också behövt.

Istället klippte jag gräs, rensade ogräs, satte en vetedeg och förberedde en köttgryta.

E ringde hit en klasskamrat och det blev, minst sagt, fullt ös i radhuset...

Kanske var det på grund av att tre av fyra lekte tagen runt mina ben och byttor som jag glömde ta socker i degen?

Inte en millimeter hade degen höjt sig när det var dags att baka ut.

"Fan" tänkte jag irriterat "Men det går kanske ändå?"

Fyra kanelbullesugna barn kretsade som hökar runt ugnen.

Fyra kanelbullesugna barn blev grymt besvikna.

När det visade sig att ca 50 kanelbullar inte dög annat till än att kastas i papperskorgen...

Och jag som alltid bakar så goda kanelbullar!!

Med mycket mer än rekommenderade mängder av smör - framförallt smör;) - och socker.

Shit.

Så besviken jag blev.

M sa plötsligt att hon skulle cykla en sväng?

Och kom tillbaka med en enda kanelbulle i en påse!

"Jag har varit i tre butiker och överallt var bullarna slut, utom på ett enda ställe där de hade EN kvar! Den får du mamma!!" flåsade hon glatt.

Det är kärlek <3

Även om det kanske inte var så att jag bakade för min egen skull...

"Nåväl" sa jag hurtigt "Då äter vi köttgryta istället, den är ändå klar!"

Jag borde förstått att om man är sugen på kanelbulle så är man inte sugen på köttgryta....

(Ungefär som man säger till en godissugen att ta en frukt. Frukt ÄR inte godis. Är man sugen på godis är man sugen på godis...)

"Varför har vi ingen lördagsmat?" sa E besviket "Köttgryta liksom....?"

Den gick alltså inte hem.

Köttgryta av en fin bit högrev som kokts mör i vin och buljong, kryddad med lök, vitlök, rökt skinka och timjan, och till sist en skvätt grädde.

Nej.

Det var ingen lördagsmat.

Skjutsade E och kompisen hem till kompisens bostad efter maten eftersom de ska sova där i natt och jag förklarade för föräldrarna att barnen inte ätit särskilt mycket.

"Asch, vi har inte ätit ännu, vi beställer några pizzor!"

"JAAAAA!!!" skrek barnen lyckligt.

Hmm.



 

Var med på E:s handbollsträning i tisdags.

Och på M:s i onsdags.

För övrigt kommer jag knappt ihåg vad jag gjort i veckan som gått.

När det blir för mycket glömmer jag saker, missar saker, tar fel på saker.

Det är som att hjärnan har ett begränsat utrymme...minnet sviker på något sätt.

Kommer bara ihåg två diskussioner från fikarasterna till exempel;)

En handlade om baguetter, eftersom vi åt baguetter den dagen.

Baguetter med ost, skinka, skinkröra och en massa krusidull som sallad och persiljekvistar.

Att äta en sådan baguett går inte att göra elegant.

Inte på något vis i världen.

Dels måste man gapa jättestort och dels så hamnar alltid det där kladdet där det inte ska hamna.

Baguette - kom vi fram till - är definitivt ingen första-dejten-mat!

Men ser ut som en idiot när man äter en...

Andra samtalsämnet jag kommer ihåg kommer jag ihåg just därför att det är ständigt återkommande.

Det handlar om en arbetskamrats kaffemugg.

Som alltid försvinner.

När den inte står på sin plats i köksskåpet blir han vansinnig.

Det är alltid bara hans mugg som försvinner.

Ingen annans.

Han får något svart i blicken och går runt och morrar in på alla kontor tills han hittar den.

Häromdagen blev det lite svårare att få tillbaka den.

När min arbetskamrat kikade in genom en glasvägg såg han en besökare, till en annan arbetskamrat, sitta med hans mugg i handen!!

Det blev droppen.

Muggen är numera märkt:



Kära grannar, som jag nu lånat bullformar, "drömpeppar" och curry av - det blir inga kanelbullar till kaffet ikväll.

Inte heller får ni några mitt över gatan....

Det får bli nästa gång bakandan faller på.

Och med tanke på att resultatet blev lussebullar sist jag bakade, så lär det kanske dröja....;)