Huvudet under armen...

...har jag.
Kan man säga.
När jag jobbade som klasslärare fanns det inte mycket som irriterade mig så som när föräldrar glömde packa ner frukt, packa gympapåsar eller utflyktsväskor till sina barn.
"HUR kan man glömma??" morrade jag för mig själv.
Och eventuellt ett par, tre...åtta, tjugo gånger i lärarrummet;)
Tja.
Även solen har sina fläckar.
Även JAG - trebarnsmamman med helårsprenumeration på post-it-lappar - kan göra misstag.
Jo.
Igårkväll skrev jag inga lappar.
Inga alls.
Då glömmer man.
Att mellantjejen har utedag och ska ha matsäck och sittunderlägg med sig till skolan.
Det har hon varje onsdag.
Utom idag.
För att hennes mamma inte skrev någon post-it-lapp.
Fy fan vad genant.

Igår när jag ätit lunch så trippade jag glatt - men inte så lätt eftersom jag ätit stekt sill med potatismos och skirat smör - över torget för att gå in och handla på Konsum.
Handla med vad kan man fråga sig...?
Handväskan, med plånboken i, hängde kvar på stolen.
På lunchrestaurangen.
Jag halvsprang liiiite panikartat tillbaka.
Någon hade lämnat in den till kassan.
Piuh.

Jag har även glömt att "efterspänna efter tio mil".
Upptäckte jag idag.
Inte ofta jag hör hur min bil låter eftersom vi alltid har disko.
Men idag.
Lät bilen som en gammal symaskin.
Men hur fasiken efterspänner man?
Och med vad?
Jag har en hammare, två skruvmejslar, en tumstock och skiftnyckel i min s k verktygslåda.
Tror inget av ovanstående duger...
Får nog be om hjälp.
Så inte hjulen trillar av.
Eller nåt.

Hm.
Får nog sluta skriva här och fokusera på morgondagens lappar...