Jalla Jalla

Den är rolig!!
Och billig!!
Den tar vi!!






Tänkte jag för mig själv där jag stod i en alldeles för lång kö i mataffären och samtidigt råkade få syn på en korg med filmer till extrapris.
Vad jag däremot inte tänkte på var filmens direkta innehåll - alltså vad handlingen egentligen kretsar kring...
(Och att den har en rekommenderad åldersgräns på 11 år....)
Så.
Där satt jag och tre förväntansfulla små flickor uppradade i soffan för att se "En jätterolig film som mamma har köpt!"
Det blev en hel del att förklara redan inledningsvis och många "Åååååååååh, fyyyyy vad äckligt!!" och "Vad GÖR de mamma???" och "VAD betyder DET???"
Hm.
Men okej.
Jag är inte den som är den.
Jag förklarade - så pedagogiskt jag kunde - vad den ena huvudrollsinnehavaren hade för "problem".
Fick jag ju snällt göra eftersom jag agerat så tanklöst....




Efter den filmvisningen kände jag instinktivt att de aldrig någonsin skulle vilja se den filmen igen.
Men så fel jag hade.
Den har gått lika varm som "Lotta på Bråkmakargatan", "Skrållan, Ruskprick och Knorrhane" och "Trolltyg i tomteskogen".......
"Mamma, snääääällla, får vi se Jalla Jalla????"


När grannflickorna en dag kom inskuttandes under en Jalla Jalla-session var jag på väg att ringa deras föräldrar för att höra om deras flickor fick se den.
Det behövdes inte.
Äldsta flickan utbrast: "Den har jag sett, den är rolig!"
Hm.
Okej då.






Men.
Idag.
Efter jobbet.
När jag hämtade L sa dagmamman lite försynt:
"Var H hos er och lekte i helgen?"
"Ja?" svarade jag.
"Hm. Hans mamma berättade i morse att han lärt sig ett nytt ord. Såg ni någon.....film.....hemma hos dig?"


SHIT!


I lördags var lille H här och lekte med L, E hade sin kompis A här och M var också hemma.
Fem små barn och det var fullt ös och jag stod mest i köket och fixade mat, dukade fram, dukade av, fyllde diskmaskinen, fixade ny mat etc. etc.
Jag missade att Jalla Jalla hade premiärvisning för vissa.....
Speciellt för en liten snart femårig H...
(Som nästan hade stått med näsan tryckt mot tv-skärmen, berättade M för mig....)
När han hade kommit hem hade han först berättat för sin pappa och sedan för sin mamma.
"Knulla" hade han sagt.
Föräldrarna: "VAD SA DU??"
"Knulla. Det är två nakna människor som ligger på varandra."
Ridå.


Jag har nu fått ringa föräldrarna och be om ursäkt.
Så fruktansvärt pinsamt!!!!
Mamman skrattade mest, men......






Men som en manlig kompis sa till sina barn när de en dag kom hem från skolan och frågade vad det där tecknet - man (eller inte "man", vissa....) gör med pekfingret fram och tillbaka i ett hål som man bildar med det andra pekfingret och tummen - betyder:
"Det är ett fult tecken för något som är väldigt fint!"






Så:
"Knulla" = "Ett fult ord för något som är väldigt fint."






Tror jag köper "Teletubbies" nästa gång....