Fantastisk helg!

Har haft en fantastisk helg med mycket god mat och dryck och umgänge med fina vänner!
Bilderna ligger i min dator och väntar på publicering men det dröjer ännu några dagar då jag ska iväg på tjänsteresa.
Jo minsann, nu ska jag lära nytt!
Och svårt ;)
Vi får väl se, hur det går.
Spännande ska det bli.
I vilket fall.
Med en sån kanonhelg i tankarna kan ju måndagen inte bli annat än bra!!

P.S. Jag har förresten hittat mitt garage!! Juuuhuuuu!! D.S.

Den som lever får se...

Igår blev trappan klar!

Och den blev så levandes grann;) 

Även duschen är fogad och fixad så nu är det bara några småsaker kvar.

Lucka ovanför spisfläkten till exempel.

Som synes...

Det är alltså inte ett medvetet trendigt inredningsval.

Som någon trodde...

Pappa satte upp en hylla ovanför köksbordet till alla mina två kokböcker.

(Nej. Jag har fler. Kokböcker alltså. Inte hyllor till kokböcker. Nånstans. Men egentligen klarar jag mig med "Vår kokbok"...)

Rolig post får man också när man flyttat till hus!

Idag kom "Vi i Villa" och ett erbjudande från Lantmännen.

Hahahahaha!

Toooooo late ;)

(Eventuellt kan jag sätta Vi-i-villa-tidningen på hyllan...?)

Mamma levererade sina goda pannbiffar med lök, sås och potatis till oss!

Jädra lyxigt alltså.

Bara att tända några ljus, värma maten och slå sig ner.

Var jag värd idag.

Har varit aningens körigt.

Vid elvatiden ringde M:s fröken och sa att M inte mådde bra.

Jag körde och hämtade henne direkt.

Var tvungen att handla några saker - som jag hade tänkt ordna med på min lunchrast - så jag stannade till utanför dyr-kiosken vid torget.

Ville inte släppa bilen - med M i - ur sikte.

(Kör ju runt fula gubbar i rostiga bilar i byn nu igen...)

Eftersom det stod en liten dräktklädd dam före mig i kassan - som inte hade det miiiiiinsta bråttom eftersom hon hade en lååååång utläggning för personalen hur länge hon spelat lotto och hur länge hon använt samma rad "Jaha, jag har minsann haft samma i 50 år, hihihi" och personalen hihihi:ade artigt tillbaka - så hann jag plocka på mig lite mer än det var tänkt från början...

När jag betalt - trehundrafemtio jävla kronor!!! - frågade jag om jag fick växla en tjuga till två tior.

"Ska fråga" sa den unga expediten och försvann.

Kön bakom mig växte.

"Nä tyvärr" sa hon när hon återvände.

DÅ.

Kunde jag inte hålla truten.

"Men allvarligt talat. Jag har handlat för TREHUNDRAFEMTIO (FUCKING JÄVLA) KRONOR och jag kan inte få växla en tjuga mot två TIOR????????"

Hon slog ner blicken.

Ja, jag vet att det var elakt av mig för hon var inte otrevlig på något sätt utan följde bara sin chefs uppmaning och jag borde bara sagt tack och hej och bara gå ut så som man gör men jag kunde liksom inte låta bli att ge henne "Jag-idiotförklarar-dig-blicken", fnysa HÖGT och vända på klacken.

Moget.

Verkligen.

Men jag förstod inte varför det inte gick.

Att växla.

Igår hade vi en väldigt givande och intressant dag på en konferensanläggning.

Det handlade om attityder och förhållningssätt gentemot kunder.

TÄNK om jag gjort som "dyr-kiosken" i mitt arbete.

Hade ju aldrig fungerat.

Visserligen har jag lagar och regler att följa men jag kompromissar ofta så att det ska bli så bra som möjligt.

Varje dag kopplas samtal till mig som absolut inte ska till mig.

"Har du hand om det och det? Vet du vart jag ska vända mig? Du är den fjärde personen jag blivit kopplad till!!"

Jag hade ju kunnat svara att jag inte vet och jag kunde struntat i att hjälpa.

Så enkelt.

Men jag kan inte göra så.

Jag letar telefonnummer och fixar och ringer tillbaka...

Fastän jag egentligen inte behöver.

Oh.

Så duktig jag är.

Nej.

Jag menar inte det.

Men ibland kanske man ska vara lite TILLMÖTESGÅENDE...

Eller TILL MÖTES GÅENDE :)

Då blir folk så nöjda och glada.

För en liten sak.

Semester 2005 med en liten M. Skönt. Trots regn hela veckan...

M mådde bra av att vara hemma hela eftermiddagen och vila.

Jag körde tillbaka till jobbet och åt lunch på fem minuter.

Ajajaj, inte bra.

Har varit få "Dagens" för mig på senare tid.

Dumt.

Och farligt för hälsan.

Att äta lagad husmanskost mitt på dagen är mitt absolut bästa hälsotips!

Att lämna arbetsplatsen, att sitta ner och tugga maten i lugn ro, prata med någon kollega om allt mellan himmel och jord tror jag är väldigt välgörande.

Man blir mätt, känner inte det där "suget" på eftermiddagen som så många pratar om, utan står sig till kvällsmaten.

Och kvällsmaten ikväll var superb!

Tack mamma <3

Tack också för att du passade flickorna så att jag kunde sticka iväg och träna.

DET behövde jag.

Har varit så trött och seg på sista tiden - har tränat för lite - och jag var tvungen att röra på mig.

(Eller så får jag köpa sån där tjing tjosan, som man blir pigg av, i hälsokostaffären kanske?)

I omklädningsrummet träffade jag min väninna M.

När vi kom in på gympagolvet fick jag såna flashbacks till sommaren-96...

Vi var liksom lite matchade...

Jag hade rött linne och svarta byxor, hon svart linne och röda byxor...

Vi stod bredvid varandra inledningsvis och var totalt samkörda.

Precis som förr ;)

Fast då hade vi hot pants.

Hon orange och svart top, jag svarta med orange top.

Så SPEXIGT!

Tyckte vi då.

De där heta byxorna hängde med hela sommaren.

Vart vi än skulle, haha!

Platåskor på fötterna.

Jädrar så porrigt...

The road to hell is paved with good intentions...

Hejj mackarenjja... ;)

Nu bor vi på landet!

Klockan tio kom den första.

Klockan elva den andra.

Och halv ett nummer tre och fyra.

Sju små flickor var det i huset sen!

Några spelade Nintendo, några sopade lekplatsen (!) och några sminkade sig...

Jag hade kökstjänst.

Mest.

Lunch och mellanmål till en halv klass :)

Mellanmålet var klurigt, två glutenintoleranta nämligen.

Men kom på att jag hade glutenfritt mjöl!

Så jag provade att baka en kladdkaka.

Tog den varm från ugnen och satte rakt ner i picknickkorgen (en City Gross-bag...) tillsammans med vispad grädde i plastburk, saft på flaskor och kaffetermos.

Och så promenerade vi alla åtta till en lekplats lite längre bort från huset.

Sådan skillnad mot att bo mitt i city :)

Det fanns bara smulor kvar i formen efter fikastunden.

Sockerkicken satte fart på flickorna.

Hängde som akrobater i klätterställningen, lekte kurragömma och klättrade i träd.

Dock inte jag.

Nej, nej, nej.

Satt och tog det lugnt i höstsolen med en kopp kaffe...

Skönt.

Men efter två timmar blev det kyligare.

Jag fick med mig flocken hem - tog ett tag att få ner dem från träden - för att ta tag i det "tråkiga".

Städning av barnrum innan alla föräldrar skulle komma och hämta.

Men förvånad blev jag - det var redan städat och klart!

Söndagskväll = Solsidan :)

Från kantnepeta via sammandrag till Sa-ade....

Eftersom L vaknade redan klockan sex (lööööövli) har man ju hunnit en del idag...

Grävde upp växter i gamla trädgården och ner dem i den nya.

Stekte en hög pannkakor, packade matsäck och ungar och kom i tid till samlingen med M:s handbollslag.

Handbollscup i tre timmar - förhållandevis komprimerat denna gång ändå - är inte det roligaste för en publik på 4 respektive 6 år...

Gav mig i ett ganska tidigt skede angående kioskbesök....

Alla skor och vattenflaskor följde med hem idag också.

Bara det!

Dock blev det inga vinster för M:s lag denna gång...

Stor skillnad på denna lördagskväll jämfört med förra ;)

M och jag har sett Eric Saades konsert på tv.

Trevligt :)

Fast M tycker jag är såååå piiiiinsam ibland i mina kommentarer, haha!!

Nu är det vår!?

När man äntligen hittat två vantar, i röran, som passar ihop x 3 så börjar fåglarna kvittra!

L hittade en nyckelpiga idag och grannens katt har gömt nyfödda källingar bakom vedhögen!!

Skönt.

Slipper jag investera i nya vinterdäck.

Den här veckan i alla fall :)

Idag började barnveckan.
Jag lever ett randigt liv.
Två olika liv om man så vill.
Ett med barn.
Ett utan.
Varannan vecka.
Det har i och för sig varit mycket med barnen den här veckan ändå.
Utvecklingssamtal, handbollsträningar och föräldramöte.
Fast så är det ju.
Förälder är man på heltid.
Nu är det emellertid "min" vecka, flickorna hämtades efter jobbet.
Vi har ätit pizza och godis, sett barnprogram och läst sagor.
Nu är det bara jag och nioåringen som är vakna.
Vi tittar på X-Factor och småpratar.
Okej.
Jag har datorn i knät och hon spelar spel på min mobiltelefon.
Också.
Sådan skillnad mot när jag själv var nio år.
Min mamma hade minsann ingen dator i knät en fredagskväll.
Den var väl inte ens uppfunnen...
Datorn alltså.
Ännu mindre iPhone:n...:)
Vad gjorde vi då??
Vi satt nog i den beige noppiga soffan och drack saft, jag och brorsan.
Pappa satt i fåtöljen.
Såklart.
Och inte drack han saft inte ;)
Mamma höll förmodligen på med nåt i köket.
Jag var nio år gammal 1984.
SHIT!
Så länge sen det var!!
På lördagsmorgonen var det jag som gick till bageriet och köpte franskbrödsbullar.
De skulle vara mörkbruna ovanpå.
Tyckte mamma och pappa.
Ibland var brorsan med - han var ju dock bara fyra år - och då köpte vi lördagsgodis till kvällen.
Godiset låg i burkar bakom disken och man fick peka.
"En sån...en sån....en sån...."
Brorsan kan ju inte ha sett ett dugg.
Måste ha varit jag som valt.
Han sa aldrig nåt heller.
Bara stod tyst vid min sida och väntade.
Vi lämnade bageriet med en stoooor påse bullar och varsin liten påse godis.
Godispåsarna la vi i fruktkorgen på soffbordet och därefter åt vi frukost i flera timmar.
Vad jag kommer ihåg.
Vi hade ALLA pålägg.
Så ville pappa ha det.
På kvällen, när familjen satt samlad framför TV:n, fick vi öppna våra påsar.
Och varje gång, fanns det halvätna godisbitar i påsen!!
Pappa hade "smakat"...
Alltså tagit en tugga och sen lagt tillbaka!!
Alltid!!
Sjukt.
Traumatisk uppväxt, hahaha!
Och för inte att tala om alla ärvda kläder!!
Från mina två äldre POJKkusiner.
"Men de här fina grå manchesterbyxorna kan ju K ha, jättebra, eller varför inte dessa vinröda?? Ursnyggt!!"
Mmmmmmmm.
Jätte.
Nu var det kanske i och för sig modernt med manchesterbyxor och jag fick inte göra mina klädval själv.
Men aldrig att ett par såna kommer på den här kroppen igen...

Fast nu är det ju vår.
Eller i alla fall var det våraktigt väder idag.
Shorts i morgon då??

Inflyttningsfest!!

Nu är huset invigt!!!

Igårkväll - med buller och bång!

Juuuuhuuuuuu!

Drygt fyrtio gäster åt, drack och dansade till långt in på söndagen!

Jag är fantastiskt nöjd - det var ett riktigt kalas.

Hoppas inte att grannarna är av en annan åsikt...

Idag har det inte blivit så mycket gjort emellertid;)

Städat.

Har jag gjort.

Det behövdes...

Fast det gjorde jag så gärna :)

Tack till alla fina <3

Äntligen hemma!

En kärleksförklaring jag upptäckte när jag lagt flickorna i kväll...

Verkar som att flickorna trivs bra i mammas hus :)

De har lite svårt att komma till ro när de ska somna på kvällarna bara men det är väl inte så underligt.

Ett nytt boende.

Igen.

Fast nu tänker jag stanna här.

Jag trivs nämligen också bra.

Till och med första natten för två veckor sen, när jag jag sov ensam på en madrass på golvet bland alla flyttlådor, kände jag att jag var "hemma".

Det är ett mysigt radhus.

Lagom stort och välplanerat.

Den här veckan har varit snabbast i världshistorien!

Imorgon ska flickorna till sin pappa.

Jag började sakna dem igår redan, fastän de var kvar hos mig...

De hör liksom till här.

Fast jag vet att jag kommer att ha fullt upp ändå så kommer det att kännas tomt.

De har tagit plats.

Min assistent i måndags ;)

Köket är klart.

I princip.

En lucka ovanför köksfläkten som fattas.

Ett trasigt fönster på E:s rum ska bytas ut.

Lång leveranstid.

Nu när det börjar bli kallt ute börjar det kännas aktuellt.

Fönstret går nämligen inte att stänga...

En av mina två toalettstolar läcker.

Men det ska väl gå att få ordning på den också.

Och så några andra saker.

Som inte är klara.

Men ändå.

Så mycket gjort på så kort tid.

Fantastiska hantverkare.

Fantastisk familj.

Fantastiska vänner.

Lill-skruttan med Smulan (Snuttan II).

Inte kul att vara Smulan imorgon.

Sterilisering på gång.

Tjejerna vet precis vad det innebär.

De ser väl Djursjukhuset på Bolibompa på söndagar, haha!

Skulle haft kameran redo i söndags då alla tre borrade ner ansiktena i soffan så rumporna stack rätt upp i vädret.

Var något djur som opererades.

Och i det programmet förskönas verkligheten inte.

Nähä.

Snart är det dags.

Att sova.

Uppstigning 05.30 liksom tidigare i veckan.

Det är ingen tidpunkt.

Det är fruktansvärt.

Men man är ju van...

Och jag är ju hemma.

Äntligen.