Att vakna ur vinterdvalan

Våren kom på en kort visit.

Mitt trädgårdshjärta bultade för ett lika kort ögonblick.

Räfsade bort gamla vissna höstlöv (Eklöv? Jag som inte ens har en ek i min lilla täppa?)

Klippte bort de torra kvistarna på perennerna.

Dumt.

Dumt.

Jag vet.

För tidigt.

Men man blir så ivrig.

Skit!

Min lilla trädgårdsspade är borta.

Jag misstänker starkt någon släkting under 150 cm...

Hittade en liten blå plastspade bland barnens leksaker.

Funkade.

Men måste köpa en ny.

En seriös perennodlare gräver inte med en blå leksaksspade i rabatterna.

Eller i och för sig.

Hade jag bara tömt mitt förråd på alla pinaler så kanske jag hade hittat min egen.

Men jag lägger den alltid preciiiiis innanför dörren.

Precis som jag gör med allt annat.

(Lite som Kråkan i "Mamma Mu städar"... Han lägger allting överst så att han lätt ska hitta...)

Därför är det fruktansvärt uppställt i mitt förråd.

Jag har inte riktigt haft energin.

Kanske denna sommar...?

Jag är lite motsägelsefull där.

Inomhus, i mitt hem, är jag noga med ordning och reda och att det ska vara städat.

I min bil, eller då i mitt förråd, är jag inte lika pedant...

Och på tal om att städa.

Det är underbart när solen kikar fram och lyser upp tillvaron.

Det är inte lika underbart när solen obarmhärtigt påpekar att fönstren behöver putsas...

Men jag gjorde det.

Jag och E.

I söndags.

För annars hade det blivit väldigt sena middagsbjudningar här framöver.

"Nej, men vi kan väl säga klockan nio?"

(Så att solen hunnit gå ner och ingen upptäcker att fönstren är smutsiga som fan....)



Med våren kommer även löpträningen i gång på riktigt.

Eller i alla fall är det meningen att den ska det.

Jag tränar varannan vecka, de veckor jag inte har några inneboende det vill säga.

Men.

Igår efter jobbet hade jag en barnfri timme!!

Solen hade retats utanför kontorsfönstret hela dagen så efter att ha lämnat M på handbollsträningen körde jag rakt ut till motionsspåret i skogen.

Hög klar luft, lite sol, lite kylslaget, nya löparskor (juniorstorlek, halva priset*).

Perfekt.

Det enda som inte fungerade var Runkeeper-appen...

Efter 5 min hade jag sprungit 170 meter på medeltiden 28 minuter/km.

Knappast va?

Det enda som blev rätt var totaltiden.

27.10.

På 5 km.

Bra tycker jag.

Efter den måttliga vinterjoggningen.

Och på den slingan.

Som är gaaaaanska kuperad.

Efter knappt halva sträckan sprang jag rakt mot en klar och fin regnbåge.

"Åååååh så vackert" tänkte jag naivt och med ett fånigt leende på läpparna.

Men vad betyder regnbåge?

Ibland är jag ett sån't nöt.

Ja.

Det var ju inte mycket att göra än att fortsätta springa.

Fast i ösregn.

Inte så hemskt vackert.

Att jag fick en så pass bra tid kan nog bero på att jag spurtade rätt bra den sista kilometern.

Mötte nämligen en yngling med uppdragen huva där mitt på stigen.

Ja.

Jag blir lite skraj då.

Fånigt.

Jag är medveten om det.

Men jag fick fart på benen.

Den 16 maj ska det springas Blodomlopp.

1 mil.

Ska nog gå vägen.

Och skorna kändes bra!

*) Jag behöver köpa nya löparskor en gång om året.

Jag har egentligen inte råd att köpa nya löparskor en gång om året.

Men M behövde ett par - och varför ska bara barnen få hela tiden? - så jag köpte ett par exakt likadana till mig själv som till henne.

Det var bra pris för att det var "juniorskor". (Upp till storlek 39!!??)

Expediten bråkade lite och försökte få mig att förstå att vuxna inte kan springa i juniorskor, det hade tydligen med vikten att göra.

(Ha!)

Men snälla.

En junior som har storlek 39 i skor kan säkert väga 60 kg?

Eller?

"Jag tar ett par sådana. Tack så mycket för att jag får bestämma själv..."



I lördags överraskade vi min äldsta morbror!

Han fyller 70 och hans familj tyckte att det skulle firas!

Så.

Därför samlades vi, cirka 40 personer, hemma hos honom någon timme innan det var beräknat att han skulle komma hem.

Barnen tyckte det var enormt spännande att gömma sig och sitta tysta tills det var fritt fram att lämna sitt gömställe för att skrika hurra och sjunga "Vi gratulerar" ;)



Grannarna har kommit hem från sin semesterresa i Thailand.

Solbrända och fina!

Jag vill också bli solbränd och fin :)

Men jag får snällt vänta på den svenska solen....

Den känns avlägsen just idag.

Det snöade i kväll!!!!

Snöade??

Och i morse fick jag skrapa rutor.

För att jag inte "orkade" köra in bilen i garaget.

(Och det är ju extremt ansträngande...)

"Mamma.... Sa jag inte att du skulle ställa in bilen? Va? Sa jag inte det?"

Gissa vem?

Ja då.

"Lilla skolfröken".

E <3

Fast till helgen ska jag gå runt i min lilla trädgård och titta på mina perenner.

Se om de växt något.

Alla människor har nördgrejer för sig.

Min förälskelse i mina perenner är en av mina ;)