Men mamma får:)
I fredags fick jag tröjan.
Den var väldigt....färgstark.
Jag vet ännu inte säkert om den är orange eller rosa.
Illorange eller illrosa rättare sagt.
Förra året var den neongrön.
Lyckades emellertid ganska bra i min matchning;)
Jag började springa när jag var sisådär 13-14 år.
Och har aldrig slutat.
(Alltså borde jag vara JÄTTETRÖTT nu för att referera till en variant av en gammal dålig vits...)
Både mamma och pappa sprang vid den tiden, kanske mest pappa när jag tänker efter.
Vet inte varför jag fastnade för löpning?
Kanske för man såg resultat förhållandevis fort?
För som tonårstjej ville man det.
Framförallt som jag var en blek oformlig plugghäst i mina tidiga tonår;)
Näringslära var också ett av mina specialintressen....
Gick kanske något till överdrift när det visade sig att både underhudsfett och menstruation försvann...
Men det ordnade tack och lov upp sig och jag hittade en balans.
För tio år sedan kom jag på att det var roligare att springa med musik i öronen.
Hm.
Men eftersom jag varken då eller nu är något teknikgeni så nöjde jag mig med en liten fickradio.
En väldigt trendig fickradio dock, inte större än en tändare men med fantastiskt ljud.
Bara en sak.
Det var ju inte alltid musik på de radiokanaler man lyckades ratta in, typ P1, P2, P3 eller P4.
Så det gällde att pricka in en löprunda då till exempel Trackslistan gick på lördagar.
Radiosporten var något av det mest omotiverade programmen att springa till....
Unga väninnan hämtade flickorna före lunch i lördags.
Jag ställde in mat- och sovklockan.
Åt rejäl frukost, lunch och middag och till och med ett litet mellanmål.
Satt ute i solen och kopplade av med fjärde delen av Mons Kallentofts deckare, "Vårlik".
Det har sin charm att bo i radhus.
I trädgården till vänster höll paret som bor där på med något trädgårdsarbete, i trädgården längst bort i raden hörde jag kvinnan som bor där diskutera musik med grannen till höger om mig.
(Gemytligt och hemtrevligt på något vis.)
Grannen till höger om mig satt också ute och lapade sol och spelade bra låtar.
Plötsligt sa han till grannkvinnan, han hade inte noterat mig bakom planket:
"Lyssna, denna är BRA!"
Jag kände genast igen introt, och smög lagom till refrängen bort till staketet och stämde upp:
"Ajjj wanna nöööååå wadd lavv izzzzzzz, ajj wannnt juuu tuuu tjööööååå miiiiii."
Sen fortsatte han sjunga, och han sjöng riktigt bra, till alla låtar.
"Jag spelar inte för högt väl??" hojtade han bakom planket.
"Nej nej nej, underbart, bara spela, själv har jag ju ingen stereo:)"
Och som vanligt, när man sitter sådär i solen och bara slappar, så blir man lite trött.
Det blev jag och gick in och sov en timme.
Jag var därmed taggad till tänderna.
För ett Midnattslopp med starttid 21.35 :)
Tåg.
Jag har sagt det många gånger förut och jag kommer att säga det igen.
Tåg.
Är.
Ett.
Opålitligt.
Färdmedel.
Har sällan varit med om en helt felfri tågresa.
Så varför skulle jag kunna lita på tåg just i lördags?
Nä.
Exakt.
Det kom inga tåg.
"Försenat".
"Lite till försenat."
"Vi har inte en jävla aning om hur mycket försenat tåget är."
Kunde man läsa på tv-skärmen på perrongen.
Och så slutligen:
"Elfel."
Och
"Inställt."
Så, jag fick cykla hem till mina föräldrar och låna pappas bil, eftersom min egen var på vift, och ta oss till staaaaan med den.
Nåja.
Vi kom i god tid före start.
Värmde upp i bästa Friskis & Svettis-stil och så plötsligt stod jag där.
I startfållan.
Med nervös mage och laddade ben.
Pang!
Så rusade vi iväg i natten!
Jag hade troligtvis fått en ännu bättre tid om jag inte stannat och uppdaterat min status där i halvtid.
Och på ENGELSKA dessutom.
Men fejjsbuck är viktigt...;)
Belöning är också viktigt.
Den här kvällen bestod den i en kall öl och en gammal fralla med ost och skinka.
I sängen:)
Lite busigt;)
Att äta i sängen.
Kan man bara göra när inte barnen ser.
"Mamma, får vi sitta och äta framför tv:n???"
"Nej, nej, nej, det blir fullt med smulor och kladd överallt. Kommer icke på fråga!"
Fick mail från växeln i eftermiddags.
"Här är ett paket till dig som du får komma och hämta."
Jaha, tänkte jag, det är väl något jag beställt som inte kom med posten?
Det var det inte.
Det var en blomma!!
Avsändare okänd!
"Så mycket tack" stod det bara.
Vem tackar mig?
Och för vad?
Jag blev rörd.
Hör inte till vanligheterna nämligen.
Att man får blommor stup i kvarten.
Och sen hände det en gång till!
På samma dag!
Fick blommor av mamma också!
Jag måste varit snäll:)
Kanske inte mina barn skulle hålla med fullt ut.....
Igår hade jag en dust med äldsta donnan och idag med de andra två.
Och jag har blivit kolossalt ursinnig två kvällar i rad.
DET är nackdelen med radhus;)
Mina rytanden kan inte ha undgått någon.
Jävlar vad jag var arg.
Jo.
Jag kan bli det.
Tänder inte till helt lätt, men när jag tänder, DÅ gör jag det med besked.
Framkallar oanade krafter och röstlägen och vem som helst hade nog darrat om de sett min galna uppsyn.
(Har jag efter pappa skulle mamma säga;)
Så det är inte alldeles lätt att vara dotter till mig.
Inget mjäkande och duttande här inte.
Jag kommer att springa efter dem när de börjar ränna ute om nätterna.........
Ja.
De kommer förmodligen att slå min tid i Midnattsloppet.
Jag nästan längtar tills de gör det faktiskt.
Och då ska jag sitta och säga:
"När JAG var i er ålder........"
Och de kommer att titta på varandra och himla med ögonen och säga saker som:
"Yeah, right mamma" och "Here we go again".....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar