Sådan mor, sådan dotter, sådan dotterdotter...

 

Till skillnad mot när första dottern började första klass var det ingen som skämdes för mig idag...

När jag första skoldagen följde M - den äldsta - till skolan, stannade hon plötsligt mitt i ett steg och tittade uppfordrande på mig.

Jag stannade också.

Men mer av förvåning.

"MAMMA" sa hon "Måste du ANDAS så högt?? Det är PINSAMT!"

What?

Andades jag högt??

Och är det pinsamt i så fall?

E verkade trivas i skolbänken.

Vad jag hann uppleva.

Vi föräldrar fick nämligen bara vara med en liten stund i klassrummet.

Sen fick vi stå på skolgården och invänta rektorns välkomsttal och lärarnas välkomstsång.

Det var glatt och trevligt.

Men varje hösttermin jag "slipper" att vara lärare känns det som om jag gjorde rätt val.

När jag bytte bana.

Ja.

Jag är imponerad och full av beundran inför varje pedagogs outtröttliga entusiasm och hängivenhet inför läraryrket.

Men jag saknar det inte.

Alls.

När E:s klass sedan hade rast promenerade jag till nästa skolgård och var med M en stund.

Hon är kvar på samma skola som hon gått i tidigare men har fått en ny lärare.

Shit, hon har ju börjat i MELLANstadiet!

Så fort skoldagen var till ända tog jag flickorna med till länge önskat utflyktsmål: STAAAA'N!!

Eller rättare sagt, Emporia.

(E förstår fortfarande inte att Emporia ligger i Malmö, för "Det ser ju inte ut som det gör i Malmö...")

Jag har bara varit på Emporia en gång innan (nej fel, en gång på studiebesök med jobbet också men det räknas inte eftersom det var före öppningstid....) och då var jag på jakt efter en klänning.

Galet mycket på jakt.

Och kom knappt ihåg nu hur det såg ut eftersom jag då bara hade fokus på en sak!



 

Kusligt.

Är det.

Men inte underligt.

Att en dotter kan bli så lik sin mamma.

I vissa avseenden.

När jag var fyra år, och bodde i staaa'n, överraskade min pappa mig med en helikoptertur.

Vi satt bredvid piloten, jag i pappas knä, och tittade ner på Malmö genom glasgolvet.

Pappa började ambitiöst peka ut var vi bodde, var mormor och morfar bodde, parker och muséer.

Det var jag inte intresserad av.

Istället rabblade jag exalterat: "Titta pappa!!! Där är Mobilia, där är Tempo, där är NK, och titta...Engelbrektsboden!"

Att jag som fyraåring ens kunde uttala det sistnämnda berodde kanske inte på att jag var ett ovanligt språkbegåvat barn;) utan snarare var det ett resultat av alla shoppingrundor jag redan vid denna späda ålder avverkat med min mor:)

Shoppingrundor bestod vid den tidpunkten förstås inte så mycket av inköp, utan "tittande".

Alltså, man går in i en butik och "tittar".

Köper inget.

Men man liksom kollar läget.

Numera tycker jag det är alldeles värdelöst att "åka och shoppa" om man inte just "shoppar".

Det har mina flickor anammat.

Med råge.

Således var tanken idag att vi skulle åka och shoppa för att shoppa.

Jag tycker om Emporia.

Fastän jag går vilse mestadels.

M tycker som jag, och hade redan butikerna hon ville besöka på en lista i huvudet.

E tycker sådär.

"Jag är JÄTTEHUNGRIG" eller "Jag är JÄTTEKISSNÖDIG" blev det några gånger.

M och jag stirrade vid de tillfällena på henne som om hon kommit från en annan planet.

"Hungrig?? Kissnödig?? Vad är det för trams?"

Efter ungefär en timme på H&M tog vi dock en paus och gick ut på taket.

Där var det jätteskönt i solen och en fantastisk utsikt.

Sedan var rasten slut och vi gick tillbaka till arbetet....

När vi bestämt oss för att vi var nöjda, och då hade vi inte hunnit igenom hälften av butikerna, sprang vi rakt på Myrorna!

Myrorna?

På Emporia?

Verkligen otippat.

Jag hade gärna, som av en händelse, hittat den där champagnebaren istället jag hört talas om men där stod vi alltså utanför en Second Hand-butik.

Tja.

Jag gillar Second Hand.

Också.

Och eftersom det inte finns så stort utbud i barnsortimentet för en 10-åring som vill ha likadana kläder som sin mamma (!) så föreslog jag att vi kunde titta på klänningar på XS-stället...

Det fanns mycket roligt!

Både jag och M var i extas.

Det var inte E.

Hon hade nog hellre önskat att hon var jättestark så hon kunnat ta oss under varsin arm och bära ut oss till bilen...

Jag hittade plagg från Twist&Tango, Cream och Marc'o'Polo och skulle just gå in i provrummet när M dök upp med triumferande blick.

På fingret dinglande en galge med en blus.

"Titta mamma, en Odd Molly!" sa hon nöjt.

DET är mammas tös det!

"SSSSScchhhh" väste jag "Hit med den innan någon annan hör dig...."

Så jag gjorde fynd;)

Det gjorde M också - köpte jättefina klänningar för mellan 60-80 kr.

Nästa gång styr vi stegen direkt dit.

Och utan småsystrar ;)

 

Imorgon är det dags att arbeta igen.

På mitt jobb.

Inte på Emporia.

Vet inte om jag vågar gå dit på grund av måndagens usla golfrunda med en arbetskamrat...

Tydligen hade mina andra icke-golfspelande arbetskamrater slagit vad om vem som skulle vinna.

Det var ju fullständigt onödigt.

Kan ju jag tycka.

Resultatet kunde jag talat om för dem på förhand;) 

Men det var en trevlig runda ändå.

Fint väder, frisk luft och motion.

Jag sa till min kollega att vi lika gärna kunde gått en halvmil på Skåneleden.

Så meningslöst att släpa med sig en massa järnbitar på en promenad i skogen...

 

Och nu skulle jag egentligen strukit min enorma tvätthög.

Men batterivattnet var slut.

Så synd.

Hänger upp mina nytvättade fynd istället:)