On the road.
Föräldrar.
Ska man vara rädd om.
Speciellt om sådana som jag har.
Som alltid ställer upp.
Som alltid finns.
I vått och torrt.
Oavsett vad.
Den här helgen tyckte mina föräldrar att jag behövde miljöombyte.
Att jag behövde se något annat.
Att göra något annat.
Någon annanstans.
Och bara tänka på mig själv.
De är kloka mina föräldrar.
Med mycket kort varsel.
Gjorde jag så.
Jag tänkte på mig själv och följde med.
Till.
Någon annanstans.
Jag stämplade ut från jobbet.
Packade snabbt och lätt.
Nåja.
"Hög densitet i den här väskan" :) sa pappa när han baxade in den i det redan trånga bagageutrymmet.
Klockan sju stämplade vi in på Stadshotellet i Kalmar.
Först i fel rum.
Och sedan i rätt.
Hade vi stannat i fel rum hade jag fått sova i en fåtölj och torka mig på toalettpapper efter duschen.
Receptionisten verkade besvärad och himlade med ögonen trots att HON gjort fel.
Nästa receptionist hade misslyckats så med sin läppförstoring att JAG himlade med ögonen.
Herregud.
Man såg inget annat än läppar.
Var kanske det som var hennes tanke....;)
Vilken oerhörd tur att det finns rum som passar alla!!!
Godaste ostron jag ätit!
Besökte Saluhallen och beställde skaldjur.
Det var fantastiskt gott.
Servitrisen pratade precis som lärarinnan i Hipp Hipp i Svenska för nybörjare :)
Det var det enda jag kunde tänka på när hon pratade.
Så himla komiskt att jag satt och småfnissade varje gång hon öppnade munnen.
Faktum är att alla i Kalmar pratade precis så :)
Att äta frukost.
På hotell.
Är en magnifik upplevelse.
Pappa stegade beslutsamt fram till faten med äggröra och bacon.
Möjligt att han knuffade undan en och annan velig hotellgäst på väg mot sitt mål.
När vi satt oss tittade han förundrat på min filtallrik och utbrast:
"Ska du inte ha äggröra?? Och bacon??" (Som om jag kom från en annan planet!)
Jag:
"Alltså, jag är fortfarande mätt. Skulle aldrig tagit den där sista hummern igår..."
Efter den storslagna frukosten var det dags för dagens aktiviteter.
Jag hade två val.
Muséer med pappa.
Eller shopping med mamma.
Hmmmmmmmmmmmmmm.
Svårt.
Vi åt i alla fall lunch tillsammans.
Alla tre.
När mamma och jag lämnade den sista butiken 15.59 (de stängde 16.00 överallt) ringde jag pappa som då befann sig på museum nummer två för dagen.
Jag: "Vad gör du?"
Pappa: "Jag upprätthåller försvaret här vid murarna och ser till att vi inte blir anfallna av danskarna."
Jag: "Bra pappa. Det känns tryggt. Själv har mamma och jag sett till att ingen stackars butik går i konkurs..."
Vi sammanstrålade och tog en promenad längs vattnet.
Alltmedan pappa föreläste om ett skepp som sjunkit på 1600-talet och som man bärgat och hittat 30000 (?) olika föremål ifrån.
Bland annat guld och silver och skatter och det hade han varit och tittat på, på ett av museerna.
Plötsligt stannade han till:
"Vet ni, det kostade 60 kr att gå in på muséet. Och nu har ni fått ta del av informationen jag fick så egentligen är ni skyldiga mig var sin femma!"
Mamma är "fast" i sin nya leksak som man kan skymta där bakom Irish Coffee:n...;)
Efter lite "softande", "chillande" eller "hängande" om man så vill, på hotellrummet med snacks och bubbel knatade vi ut i den regniga kvällen.
Perfekt att hotellet lånade ut paraplyer!
Vi åt gratinerade räkor och sjötunga på planka och sen var vi sådär sprängmätta.
Igen.
Satt på uteservering på ett torg efteråt och beskådade löpare och publik som ockuperade halva torget på grund av "Nattloppet".
Pappa köpte, liksom föregående kväll, två cigaretter av någon som såg ut att vara rökare.
Vi hade inga egna...
Precis utanför vårt hotell stod en trubadur, fullt utrustad med högtalare och grejer, och framförde - vad vi gissade - egenhändigt skrivna låtar/visor.
Det stod väl tio personer (som inte luktade vanlig cigarettrök) och lyssnade på honom och klappade och sjöng med.
Det gjorde vi också till slut, haha!
Fast utan konstig doft vill jag understryka...
DEN ljusstaken vill jag ha!
Ölandsbesök.
Soligt och vackert.
Paradisverksta'n.
Ölandstok.
Solliden (fast vi såg aldrig själva slottet eftersom det kostade 75 kr/person att gå in och vi kände att vi inte var intresserade av att spankulera omkring där inne i fyra timmar...Vi kan googla det.)
Pittoreskt café uppmurat av Ölandssten.
Och så blev det en liten avstickare på vägen hem.
Till stugan.
Gräset behövde klippas.
Borta var alla spår av sommarens puls.
Restaurangerna hade stängt för säsongen, glasskiosken höll på att tömmas, överallt var det tyst och stilla.
Vilken skillnad mot för bara en månad sedan!
Öde.
And back again.
Det har varit en fin helg.
Jag har verkligen varit någon annanstans.
Kalmar är en fin stad.
Tack så mycket mamma <3 och pappa <3.
Måste vara roligt att ha sin 38-åriga dotter med överallt som femte hjulet;)
Jag har rensat min garderob på sommarkläder.
Det känns rätt.
Känns fel att ha blommig klänning i pastelliga färger nu.
Det är ju trots allt HÖSTmånad nu;)
Även om jag tror - och hoppas - att det blir fler sköna dagar och varma kvällar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar