Citychic.

Den svarta jag köpte inför vinterns festligheter ser inte längre så festlig ut;)

Den har verkligen använts flitigt men det är inte bara därför.

Den är....svart.

Precis.

Svart.

Nu är det vår.

Då vill jag ha färger.

Gärna glada sådana.

Och gärna på en klänning.

Blev så lycklig när jag såg den här färgklicken!

Skir och nätt och billig!

Ja.

För jag är ju en sådan som gärna köper second hand.

Och är det en Pernilla Wahlgren-variant så är det ett plus!

Och icke att förglömma - miljövänligt.

Eller.

Vänligt och vänligt.

Men bättre än att köpa nytt varje gång.



Såååå.

Iförd "fyndet" körde jag och hälsade på den här lille godingen <3



Fast nu var det inte enbart för hans skull som jag styrde kosan söderut mot staaaaan.

Nej.

Hans fina mamma fyllde år och hade bjudit till kalas!



Vi gäster blev bjudna på "vegan-fika".

Ja.

Det kan låta underligt.

Men i lilla familjen testar man hur det är att äta som en vegan.

Så det var bara att gilla läget.

Och jag gillade läget;)

En massa gott.

Bland annat en chokladkaka där chokladglasyren bestod av mosad avocado och kakao.

Jättegott!

Alla gäster gick så småningom hem.

Utom jag.

Som även skulle vara nattgäst.

Jag sa till brorsan och svägerskan - som inte får sova så värst många timmar i sträck med en liten knodd i familjen - att jag kunde ta hand om den lille sötnosen på morgonen.

Konstigt.

Ingen av dem protesterade mot detta förslag.

Slog yrvaket upp ögonen när lillebror la ner lille S bredvid mig i bäddsoffan klockan halvsju och sa: "Så", gick ut ur rummet och stängde dörren efter sig.

Hm.

("Barnfri helg"?)



En timme senare kom svägerskan in och undrade hur det hade gått.

Det hade givetvis gått jättebra - man är väl en erfaren trebarnsmor;)

S hade härjat runt och lekt och varit nöjd.

Jag hade till och med bytt blöja!

Herregud, vad fort man glömmer!

Kände mig lite fumlig.....

Men så lätt det är att njuta när man vet att man ändå får sova nästa natt;)

Sedan åt vi frukost (vegan), gjorde oss i ordning, löste Melodikryss och annat som skulle skötas innan vi till sist knallade ner till staaaaan i det underbara vårvädret.

Jag i min PW-klänning.

Naturligtvis.



Åt en fantastiskt god lunch på Satori.

Deras inriktning - just det - vegankost.

Fast efter att ha varit vegan i 18 timmar fuskade jag lite och beställde en grillad smörgås med mozzarella....

Fy på mig;)

Basilikadippan var så god att jag kunnat dricka den!

Ja.

Kan tänka mig att gå dit igen.

Mysig miljö och trevlig personal.

Och för att deras smörgåsgrill gått sönder och min grillade smörgås istället för att grillas fick värmas i pizzaugnen, och för att brorsan istället för grillad smörgås (som alltså inte gick att grilla) valde en pizza, fick vi en liten påse med "plåster på såren".

Tre ljuvligt goda muffins!

Sån't gillar vi:)

Ja. Det var tre från början.

När vi precis hade satt oss ner på Satori kom det fram två kvinnor, alltså andra matgäster, till vårt bord.

Den ena tittade på mig och utbrast: "Jag måste bara säga att jag tycker din klänning är jättefin!"

Ååååh, så löjligt glad man blir för en sån spontan komplimang!

(Ja, både mamma och svägerskan hade förstås också berömt mig för den kvällen innan;)

Efter lunchen.

Gjorde jag staaaaan.

Så gott det nu går för en ensamstående radhusmamma med spenderbyxor i storlek xs.

Men vilken härlig eftermiddag.

Strålande sol, massor med folk överallt och butikerna sprängfyllda med vårkarameller.

Jacka blev för varmt, handväskan för tung, så jag tryckte ner alltihop i en påse.

Tur att folk inte kom nära mig, tror inte att jag doftade alldeles fräscht när jag skulle ta mig tillbaka till bilen som stod parkerad utanför brorsans och svägerskans lägenhet.

Shit, vad svetten rann.

Man blir ganska svettig av att prova kläder.

Så PW:n åkte in i tvättmaskinen så fort den anlände till radhuset...



Ett kort stopp hos mamma och pappa på vägen hem...

(Mammor och pappor har överseende med döttrars svettdoft;)



Äldsta dottern figurerade i TV igår.

I handbollssammanhang.

Inspring med damlaget som spelade semifinal.

Jag, som inte ville missa varken solens härliga strålar eller handbollsmatch, satt på en pall i dörrhålet i nån konstig vinkel...

Och i halvlek sprang jag en liten runda.

Hade ju bestämt att jag skulle det, men skjutit upp det hela dagen...

Var vaaarmt att springa.

Men skönt.

Första milloppet närmar sig med stormsteg....



Igår var jag inte längre vegan.

För igår åt jag en nätt liten grillad entrecôte på 400 gram.

Jag kan nog med bestämdhet säga att jag är allätare:)

Jag äter nämligen det jag tycker är gott.

(Och vad som finns till hands....;)



Jahapp.

Så blev det måndag.

Igen.

Eftermiddagen segade sig fram, men till slut kunde jag hoppa upp på min cykel -

HÖR OCH HÄPNA - för att cykla hem och få sitta en stund i min solstol.

Måtte det inte bli typiskt valborgsväder på valborg.

Har inte hängt undan vinterjackan.

In case.