När mina barn blir så förtvivlat ledsna som de blev i söndags, och fortfarande är, så vill man som förälder göra allt man kan för att de ska bli glada igen.
Så fort det bara går!
Sorg är en del av livet men man måste pausa ifrån den emellanåt.
Barn är väldigt bra på att ta såna pauser, oftast.
M och jag har i sommar pratat om att åka och köpa en ny skolväska innan skolan börjar igen.
Igår ansåg jag att det var ett bra tillfälle att göra det.
Jag kunde inte gå tidigare från jobbet så vi kom ganska sent till varuhuset.
Men man är väl en rutinerad shoppare!
M provade lite fina kläder och jag köpte dem åt henne.
(Allt för att hon ska bli nöjd och glad.)
Jag blev med ens lite vimmelkantig så vi satte oss och fikade en liten stund.
Då upptäckte vi att hälften av butikerna var nersläckta!!
Personalen stod i ingångarna och så undrande ut.
G-i-v-e-t-v-i-s var de båda - och de enda - sportaffärerna stängda....
SUCK!
Vad gör man?
Jo.
Kör till nästa varuhus.
Där fanns bara en sportaffär och de väskorna passade inte lilla fröken.
I väskaffären på samma varuhus fanns den dock!
Tack.
Men när hon försökte prångla med ett leopardmönstrat ihopfällbart paraply för 279 kr satte jag stopp....
När vi kom hem blev det en mysstund i soffan med Lotta på Liseberg.
Efter några reklamavbrott sa M:
"Varför gör man reklam för kläder???"
Jag:
"För att folk ska komma och köpa deras grejer."
M:
"Ja. Men ALLA tjejer åker och handlar ändå. Och killarna är hemma och snickrar och bygger. Det går inte att HINDRA dem!!!"
Hm.
Intressanta referensramar min barn har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar