Imorse var det min väninna M som stod beredd i träningskläder när jag slog upp ögonen.
"Kan jag sticka ut en runda?"
"Absolut" svarade jag sömndrucket och gick upp för att starta kaffekokaren.
Jag noterade lite nervöst att hon varken var utrustad med mobil eller gps när hon joggade iväg.
"Vet du vart du ska nu då?" ropade jag oroligt efter henne.
"Jadå!" hojtade hon tillbaka och försvann.
Hm.
Jag känner henne.
Min kära väninna har NOLL lokalsinne och kan inte hålla koll på vilket som är höger eller vänster.
Tänk om jag plötsligt skulle stå där ensamstående med FEM!
Funderade också lite över om hennes man T skulle gå med på varannan-vecka-livet medan jag dukade fram frukost åt de små flickorna.
Men hon kom tillbaka!!
Nöjd och svettig, utan skrapsår eller poliseskort.
Piuh!
Sedan kunde ju inte jag vara sämre...
Bara att snöra på skorna och springa iväg.
Gick bra idag.
Måste bero på att jag haft personlig tränare till hjälp i några dagar;)
En trevlig sak, av många, med det här stuglivet, är att så många vänner och släktingar kommer förbi.
Härom kvällen kom någon och idag kom några.
Riktigt sol-och-bad-sugna.
I alla fall en av vännerna som varit inomhus och jobbat de här senaste vackra sommardagarna.
Idag var hon ledig och hade stranden som mål.
Dock vaknade hon till en molnig himmel men bestämde sig ändå för att åka iväg.
Med sig tog hon sin son, en väninna, en magisk kylväska, ett parasoll och världens största badring!!
Hon är med andra ord en van strandentusiast.
M och jag, som fått rutin på strandväskepackandet, tryckte som vanligt ner våra solkiga solkrämsindränkta och sandiga badlakan i en väska, vattenflaska och böcker och lite annat nödvändigt och så vandrade vi ner mot havet.
Rutin.
Känns det som nu.
Solen var varm, vinden kall, men havet kändes något varmare än föregående dagar.
Fast vi badade inte.
Då hade man väl aldrig fått upp värmen igen i den där "blåsten".
Vi satt kvar länge och pratade.
Mysigt.
Jag började packa ihop vid halvsex och frågade våra dagsbesökare om de ville äta middag med oss eftersom jag varit och handlat en "JÄTTESTOR" falukorv som jag uttryckte det.
Jag syftade på att den vägde 1500 gram och att den därför skulle räcka till många men S började fnissa och frågade om det inte var synd att äta upp den.
"Nej, jag köpte två" svarade jag och log...
(Nöjd med att kunna använda ett skämt som en kär vän till mig "lärt" mig, alltså, tyvärr har jag inte kommit på det själv....)
Men mina vänner tyckte det var fantastiskt roligt :)
Mamma ringde tidigare idag och frågade om vi skulle äta ute ikväll.
"NEJ, för guds skull!" utropade jag spontant.
Mamma fnissade, hon visste nämligen hur restaurangbesöket igår utspelade sig.
Igår var det en varm och ljuvlig kväll, så vi bokade bord på en restaurang i hamnen hos M:s morbror.
Förutsättningarna var fantastiska.
Vi cyklade på en lång rad, flickorna hade söta sommarklänningar och mammorna var sådär passande marint klädda ;)
En liten båttur över ån och så var vi framme.
När drycken kommit in började det sjuda i de små barnkropparna...
"Får vi gå och leka?"
"Nej. Maten kommer när som helst!"
"Jag är kissig!"
"Hm. Okej, gå och kissa."
SVISH.
Så försvann alla flickorna.
"Mamma, mamma, de har JÄTTEROLIGA toaletter här!!!"
"NÄR JAG KISSADE MUADE EN KOSSA!"
"Sssch, folk sitter och ÄTER här."
"Får vi gå och leka?? Snälla????"
"Nej. Maten kommer när som..."
Maten kom in.
Barnen åt hamburgare med hemgjord ketchup.
Just ketchupen fick väl inte toppbetyg av de små telningarna.
"Får vi gå ifrån???"
Då hade mina och M:s sushibitar preciiiiis landat på bordet.
"Eeeeh, ni kan väl vänta en stund?"
SVISH.
Så studsade alla barnen ner på golvet och överallt.
Vi HETSÅT våra suschibitar.
Som för övrigt var fantastiskt goda.
Ja.
Det vi hann smaka innan vi svalde.
"Hmm" sa jag vänd mot M "ska vi ta våra glas och sätta oss i en sån där trevlig soffa så har vi lite mer ÖVERBLICK."
Och då syftade jag inte på den vackra utsikten...
"Kolla vilken häftig koja man kan bygga under det här bordet, mamma!!"
"Titta när vi kastar de här kastanjerna i vattnet!! Wooohooo".
M och jag tittade på varandra och sa sedan med en mun:
"Vi kan betala här tack!!"
Så falukorv och makaroner i hemmets lugna vrå kändes som ett riktigt val idag ;)
Dessutom hade barnen fullt upp med att uppfinna vattenspridare med hjälp av en cykel (riktigt kul och snillrikt!) och en utedusch med hjälp av badlakan och tvättklämmor.
Så skönt när de använder sin energi till något vettigt :) de små gullungarna <3 <3 <3 <3 <3
-------------------------------------------------
Är något fel på bloggen idag som gör att jag inte kan gå tillbaka i texten och redigera, så stavfel och felaktiga meningsbyggnader får förbli oredigerade........ Jobbigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar